torsdag 4 februari 2010

är hemskt trött... har inte kommit fatt mig själv riktigt..
sorgen har inte riktigt kommit fatt mig än heller. Jag väntar nästan på att den ska slå till.
Att nån ska starta kranen som brukar vara omöjlig att stoppa när det väl börjar.

En sak är säkert oavsätt om min älskade mormor, är i himlen eller nangiala så har hon det bra. Hon är med min morfar och min moster Irene. Hon har för första gången på väldigt länge inte ont.