Det här med tuttar alltså.. Jag älskar mina tuttar, mjuka och lagom stora. Vill man vara lite snygg och sexig låter jag urringning va lite extra djup så där, för jag är verkligen nöjd med mina tuttar.
För utom att tuttar är väldigt sensuellt så har dom ju egentligen en funktion, de ska nära våra barn de första månaderna i livet.
För mig skulle det kännas hemkst tomt att förlora dom, jag skulle nog verkligen sörja. Fast i Lollos kropp var det ju hennes egna bröst som hotade hennes hela existens. Så för henne blev det en lättnad när bröstet togs bort. Sjukhuspersonalen har sagt till henne att det är fullt normalt att sörja men hon känner inte att hon har nått att sörja.
Men jag kan förstå henne också, hon är färdig med det här med barn och hon är gift. Hon har inte så stort behov av sitt bröst, sen ska hon ju få skitsnygga låsastuttar nästa år. Är nästan lita avundsjuk och har förvarnat henne att jag tänker klämma på henne fejkade.
Allt har ju två sidor och tur är väl det
2 kommentarer:
det var bland de äckligaste inlägg du någonsin har skrivit. Ok om du älskar dina tuttar, men hur kan man göra det när man har såna hängpattar?
hängpattar? nån vet tydligen inte vad den pratar om
Skicka en kommentar