Jag har världens 25-årskris, det är helt fruktansvärt. Jag vill verkligen inte fylla 24 för då vet jag att det bara ett år kvar tills jag fyller 25. 25 känns nämligen som en milstolpe i livet, man ska ha åstakommit något till dess, det är då man blir vuxen "på riktigt". Det är då man måste mogna. Jag känner mig absolut inte redo för det.
För övrigt får jag stockholmsbesök när jag (inte) fyller år om nån vecka och det har jag i vanlig ordning prestationsångest inför. Vad ska jag bjuda på, vad ska jag baka, kommer jag kunna städa tillräcklig bra?
Det enda som känns bra just nu är att jag fått ett heltids vik på hemtjänsten i november. Shohoo äntligen kan jag planera mitt liv i en månads tid iaf.
Nej nu ska jag sätta på en balja kaffe och skriva om min deprimerade tant... puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar