barn barn barn

Det är absolut ingen hemlighet att jag längtar efter barn, det är nästan det enda jag tänker på. Att få göra ordning åt bebisen, att känna den sparka, att få föda och att få amma osv...

Men jag tänker mycket på framtiden, när våra barn blir stora. Längtar efter läxläsning, vardagsmiddag, skjutsningar till fotboll och simning, tacos på fredagar och skara sommarland. Man vet ju inte hur det kommer bli, man kan bara försöka föreställa sig, men det blir en vinklad bild, så som jag vill ha det. Vi lär ju va några fler viljor i verkligheten än vad det är i min fantasi.

Jag funderar mycket på hur jag kommer bli som mamma. Jag hoppas jag kommer vara kärleksfull och mina barn ska känna att jag alltid finns där. Jag tror själv att jag kan bli en riktigt fotbollsmorsa som sitter på varje match och skriker.

För någon vecka sen gick jag och Jimmy förbi en trafikskola och då sa jag till jimmy "tänk en dag så ska ens barn övningsköra med en..", "vi sätter dom i trafiksskola" va Jimmys svar. Det känns så himla konstigt att en dag kommer man ha finniga tonåringar som ska övningsköra.

Om man ska fantasierna riktigt långt så tror jag att jag kommer bli en fantastisk bullmormor som dukar fram söndagsstek varje söndag.

Kanske inte helt smart att starta en familj nu, jag menar vi är inte bara en som är arbetslös snart utan vi båda kommer ju faktiskt va det efter sista mars, men jag kan inte rå för mina känslor!!