söndag 6 april 2008

I'm so in lalala

ibland kan jag komma och tänka på den där första dagen. Det va den andra januari. Han kanske har varit hos mig i 3-4 timmar, så sitter vi på pizzerian och väntar på våra kebabtallrikar vi beställt för att ta med hem. Så ler han och säger "det känns bara så bra!"
Jag får nästan tårar i ögonen när jag tänker på det där ögonblicket...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Han mena ju att det känndes så bra och få kebab. Vilket du nog säkert var överlycklig med för!

Anonym sa...

Naw va gulligt sagt, sådana ögonblick glömmer man aldrig =)