idag då skulle jag till tandläkaren. Jag va nervös innan. Jag skulle träffa tandläkarstudenten Bertil, någon jag såg framför mig som en tönt i 35 årsålder med jätte omoderna glasögon. Jag tycker det är falsk marknadsföring att kalla den karln för Bertil. Han va 26-27 ungefär, 180 lång, solbränd, bruna ögon, ruffsigt kort hår och lagom långt skäggstubb. Han va helt enkelt toksnygg. Och den här karln skulle alltså gräva i min mun.
Min mun brukar vara ett spektakel och den här dagen var inte annorlunda från någon annan. Han titta lite, hämta en kollega och sen stod dom där och sa att det va inte ofta man såg sånna här saker och det är va mycket spännande. Mamma föreslog att jag kanske kunde börja ta betalt för att visa upp min intressanta tandrad.
Dom spolade rent runt tanden, med andra ord så tryckte Bertil ner en spruta i mitt mycket öma tandkött och tryckte ut massa vätska. Ont gjorde det. Han såg bra sugen på att ta bort tanden och det ska göras så småningom. Då ska man först karva loss tanden från tandkötten och sen rycka med tång. På mig som inte tandläkarens bedövning tar låter som en smärtsam upplevelse.
Jag ringde mamma i panik när jag kom hem och fråga om man inte har rätt att bli sövd om man ska ta bort en tand. Mamma trodde att man har väl rätt till det men det verkar lite överdrivet för ett sånt litet ingrepp. Det säger kvinnan som satt och titta på när dom opperar hennes åderbrock, varför ringde jag henne egentligen?
Jag säger så här att ska dom plocka ut några tänder på mig så ska dom nocka mig riktigt ordentligt. Annars vill jag inte vara med....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar