jag sitter och gråter och spelar Scarab Solitaire. Det är svårt att se korten när ögonen är fyllda med tårar men nått måste jag ju göra. Jag kan ju inte bara gråta och glo rakt ut i tomma intet..
Jag vill bara att alla ska respektera att jag inte mår bra och jag har fan ingen skyldighet till nån att förklara varför jag mår dåligt. För jag vet inte ens själv!!
Och detta har absolut inget att göra med J! Saknar han!!

Varför ska man behöva bli vuxen? varför kan man inte få fortsätta vara barn, livet va så bekymmerfritt när man va liten! Man kände sig aldrig ensamast i världen, för mamma fanns alltid i närheten. Nånstanns måste man bli vuxen och börja ta ansvar för sig själv. Tyvärr gick det väl för fort för mig. Kan fortfarande må dåligt över den jobbiga perioden i mitt liv jag hade innan jag flyttade till hällefors, innan jag flydde! Jag har fortfarande så dåligt samvete för allt det där. Livet hemma va skit och så svek vännerna!

Som jag känner nu kommer jag inte kunna jobba imorn! Ont i halsen, snoret bara rinner (det gjorde det innan ja börja gråta men nu rinner det mer), huvudet känns som det kommer sprängas.. M kommer inte va glad när ja ringer imornbitti!!