Jag sitter och skriver rent mitt arbete om utvecklingsstörda barn just nu. Har läst en bok som en mamma skrivit som fick en pojke med Down syndrom. Här är tre betänkningsvärda saker hon skrivit:
Johannes mormor gick till affären, när hon skulle betala gav hon kassörskan en sedel och tillbaka fick hon ett mynt. Myntet var alldeles skrovligt och skadat. "Det här myntet vill jag faktiskt inte ha!", kassörskan svarade "ja visst kan du få ett annat mynt, men det kommer fortfarande vara lika mycket värt"
En arbetslös kostar samhället pengar, eftersom han/hon inte kan försörja sig själv. Är man då utvecklingstörd?
Det är ett svårt etiskt dilemma, jakten på det ideala samhället med dom ideala invånarna. Det är som en rabatt, man rensar och rensar för det ska hållas fritt från ogräs för de fina och starka blommorna ska få så mycket plats som möjlig. Vem bestämmer vad som är ogräs? Ser vi på vårt samhälle på samma sätt, ogräset ska rensas bort?
Kom nu ihåg att det här inte är mina personliga åsikter utan något som jag läst i en bok. Men jag tycker det verkligen va något att fundera över.
1 kommentar:
Åhh jag älskar sånt här! Jag ska tipsa dig om en bok snart (när jag själv läst den, och sett om den är nåt att ha, men jag tror den är jävligt tänkvärd iaf :P)
Skicka en kommentar